Raser Nötkreatur

När man nu bestämt sig för att man har de förutsättningar som behövs för att starta mjölkproduktion blir nästa steg att fundera över vilken eller vilka raser man skall satsa på. Utvecklingen har gått emot att prioritera fett och protein i mjölken, vilket gör att det kanske är idé att satsa på sådana koraser. Dessa mjölkar dock för det mesta mindre, men priset för varje liter blir högre.

Svensk röd och vit boskap SRB

Svensk röd och vit boskap SRB

Svensk röd och vit boskap SRB SRB-kon är en mycket populär ko bland mjölkproducenterna. Denna ko är inte lika stor som låglandskon och hon mjölkar inte fullt så mycket som låglandsboskapen. Men hon producerar mjölk med högre fetthalt och det är intressant i dagens mjölkproduktion. En annan stor fördel hos SRB-kon är att hon har förhållandevis god motståndskraft mot juverinflammationer. En juverinflammation är en dyrbar sjukdom för mjölkproducenten, så det är naturligtvis en stor fördel om kon har kraft att stå emot de allehanda bakterier som finns i ett mjölkstall.

Svensk röd och vit boskap har i många år korsats in med finsk ayrshire. Denna finska ko känns lättast igen på sina enorma horn. Tankarna går verkligen till cykelstyren. Den finska ayrshiren har varit en tillgång i avelsarbetet med att ta fram en bra SRB-ko med hög mjölkproduktion.

Svensk låglandsboskap SLB

Svensk låglandsboskap SLB

Svensk låglandsboskap SLB är den vanligaste kon i besättningar i Sverige idag. På den tiden då det inte betalade sig så bra att ha kor som producerade mjölk med mycket fett blev denna ko mycket populär. Detta har levt kvar till idag. Korna producerar stora mängder mjölk och det har varit det mest intressanta tidigare. I avelsarbetet har man använt mycket av den amerikanska låglandskon, Holstein-Friesian, vilket gjort att korna har blivit större och mer högresta än de ursprungliga låglandskorna.

Tyvärr är inte köttutbytet så bra på den amerikanska låglandskon, vilket gjort att man inte får lika mycket pengar då man skickar en sådan ko på slakt som tidigare. Fördelen med den amerikanska låglandskon är dock att hon producerar stora mängder mjölk. Här måste man göra en avvägning – vilket är viktigast? Mjölk eller kött?

Jerseykon

Jerseykon

Jerseykon är en ko som är mycket populär i Danmark. Intresset för denna ko har ökat på senare tid också i Sverige på grund av den mycket feta mjölk denna ko producerar. En annan fördel med Jerseykon är att hon är förhållandevis liten och hon har dessutom mycket lätt att kalva. Det kanske kan vara en idé att åtminstone ha någon eller några Jerseykor i sin besättning för att på så sätt få högre fett- och proteinhalt på mjölken som levereras till mejeriet.

Svensk kullig boskap (Fjällko)

Svensk kullig boskap (Fjällko)

Svensk kullig boskap (Fjällko) är en ras som också på senare år fått ett enormt uppsving. Denna lilla tåliga ko var tidigare nästan utrotningshotad, men eftersom dessa kor nuförtiden får extra stöd av jordbruksverket och EU har andelen fjällkor i Sverige ökat markant. Denna ko är en mycket god foderomvandlare och producerar mjölk med högre fett- och proteinhalt än de vanligaste koraserna i landet. Förr i tiden, när man hade korna ”på skogen”, kunde denna ko producera mjölk på det magra skogsbetet. Tack vare avelsarbetet har också mjölkmängderna fjällkorna producerar ökat.

Det som är utmärkande för denna ko är att hon ibland kan vara lite bångstyrig. Det har hänt att en ko har fått bindas i flera år vid mjölkning. En stor fördel med denna ko är att hon är kullig, det vill säga att hon inte har några horn. Anlagen för kullighet är mycket starka. Det kan man se då man korsar en kullig ko med till exempel en låglandsko. Det är ganska vanligt att också kalven blir kullig. Detta gör att man slipper slitet med att avhorna kalven.