Avelsarbete Nötkreatur

Helt klart är det så att det är mycket viktigt att kon mjölkar mycket. Man bör inte vänta för länge med att betäcka kvigorna. Livsproduktionen av mjölk blir högre om kvigan kalvar in runt 24 månaders ålder. Dessutom bör man kanske se till att köpa in kvigor som har föräldrar som producerat mycket mjölk. Det är dock farligt att stirra sig blind enbart på mjölkproduktion. Det finns så många andra egenskaper hos korna att ta hänsyn till.

Fruktsamheten är viktig. Det är så mycket enklare att klara av semineringar om kon har tydliga brunster och blir dräktig på första inseminationen. Det är förenat med stora kostnader att satsa på kor som hela tiden löper om. Dels har man kostnaden för inseminationen och dels tappar man mjölkproduktion. Det är också av största vikt att kon har lätt för att kalva. Varje bonde vet vilket slit det är med kalvningar som inte går som de skall. Visserligen kan man aldrig skydda sig emot fellägen, men man bör försäkra sig om att föräldrarna till kvigan man tänker köpa in inte har kalvningsproblem.

Eftersom så många mjölkgårdar idag har investerat i robotmjölkning är också juverformen och spenarnas placering av största vikt. En robot har mycket svårt att hitta spenar som pekar rakt ut eller som är alldeles för små. Hängjuver är heller inte lyckat vare sig för roboten eller den mänskliga mjölkaren. Detta är något att tänka på i avelsarbetet. Arvet har stor betydelse för mjölkbarhet och juverformer. Det är också en stor fördel om mjölkkon är lättmjölkad. Det får inte ta för lång tid att mjölka ur kon.

Trögmjölkade kor sliter hårt på juver och spenar och ofta måste man vänta ut den långsamma kon i mjölkgropen. Detta gäller de mjölkningssystem där man måste släppa ut alla kor på en gång för att sedan ta in en ny omgång. Om man måste vänta på en lånsam ko blir tiden man lägger ner på mjölkning för lång och alla vet att arbetskraft är dyrbar.

En mjölkare som står sysslolös en halvtimme morgon och kväll blir dyrbar i långa loppet. Det är å andra sidan inte bra om kon är för lättmjölkad. Det finns kor som släpper ner mjölk lite nu och då. Kor som läcker mjölk när hon ligger i liggbåset är en styggelse. Här frodas bakterier och i och med att kon öppnar sig är det lätt att bakterier vandrar upp i spenkanalen. Det är av värde om man kan få uppgifter om kvigans föräldrar i detta hänseende. Mjölkbarheten ärvs lätt.

Lynnet är något som ofta underskattas i samband med inköp av avelsdjur. Om man hela tiden vid val av tjur eller moderdjur tar hänsyn till lynnet får man så småningom djur som är mycket trevliga att hantera. Det är av stort värde om man inte hela tiden behöver vara rädd när man hanterar korna. Lugna och trevliga djur klarar också bättre av kalvning och inmjölkning än oroliga och rädda djur.

Man måste dock tänka på att det är djur man hanterar och man måste alltid vara på sin vakt. Även om man lagt ner mycket energi på att avla fram lugna djur och fått en bra besättning kan mycket hända. Kor kan vara lättskrämda och kanske är det bara en katt som passerar, men kon hoppar i alla fall till och rusar över koskötaren. Tjurar kan man inte heller alltid lita på. En nog så trevlig tjur kan av okänd anledning gå till anfall.

Arvbarheten för mastiter är visserligen inte särskilt hög, men man bör även väga in predestination för mastiter, alltså juverinflammationer, i avelsarbetet. Juverinflammationer är en stor kostnad inom mjölkproduktionen och det är värt att även titta på hur friska föräldrarna varit i detta hänseende. Det som dock är avgörande för hur friska kor man har är hur rent man har i stallet och på liggbåsen. Avtvättning i samband med mjölkning och mjölkorganens kapacitet är en annan viktig del i arbetet med att undvika juverinflammationer.