27 juli, 2024
Gotlands lantbruksmuseum

Gotlands lantbruksmuseum

Vid Spenarve gård, lokaliserat i Havdhem, ligger Gotlands lantbruksmuseum. Där går det att se en stor variation av gamla hushålls- och lantbruksmaskiner som visar den uppfinningsrikedom, mekanisering och hårda arbete som kännetecknat svenskt jordbruk genom tiderna. Museet vill med hjälp av föremålen lyfta fram lantbruket på Gotland, dess betydelse och historia. Under de år som gått har många frikostiga donationer kommit in till museet från gotlänningar.

Gotlands lantbruksmuseum

Utställningar och aktiviteter

Flera gånger per år ordnas temadagar vid museet. På sommaren får man se museets veterantraktorer vid en uppvisning där de presenteras inför publiken, och sedan kör i en parad. På museet finns gamla maskiner och andra äldre föremål som fanns på Gotlands gårdar. Det går att besöka en skolsal där det finns gamla planscher, räknestickor och kulramar. Skolsalen innehåller även ett kemilabb och skolplanscher. På museet finns också ett tvätteri, ett skomakeri och en snickarbod.

Föremålen på museet visar de olika delarna av lantbruket och momenten i jordbruksåret. Dessa föremål visar hur utveckling och mekanisering har gått till. Man får också se historien kring de människor som har använt och tillverkat dem. Med hjälp av texter, fotografier och objekt kan museet visa det gotländska lantbrukets betydelse och historia.

I ladan finns de historiska utställningarna, med föremål placerade i grupper. De visar hur arbetet gick till på gården förr i tiden. Det går att besöka snickarboden och tvätteriet, och följa hur bonden sår och skördar under året, samt djurhållning och skogsarbete. Jordbruksmaskinerna och traktorerna visar hur historien har lett fram till dagens jordbrukssamhälle.

Historia

Museet ligger på en gård vid namn Spenarve som har funnits där sedan 1300-talet. År 1983 skänkte Gotlands kommun gården till hembygdsföreningen i Havdhem. De avsade sig dock snart ansvaret. I november 1986 bildades en stiftelse som övertog den ekonomiska administrationen. Den heter Stiftelsen Gotlands lantbruksmuseum och består av Region Gotland, LRF Gotland med flera.

Hjärtenholms lantbruksmuseum

Hjärtenholms lantbruksmuseum

Hjärtenholms lantbruksmuseum invigdes 1972. Det ligger en halv mil norrut från Alvesta och är öppet mellan juni och augusti. På museet kan man se skogs- och jordbrukets historia i Småland. Det visas också sommarutställningar under kortare perioder.

Hjärtenholms lantbruksmuseum

Här går det att se hur bönderna först arbetade med lantbruksredskap som drogs av djur eller för hand, tills den nya epoken med lantbruksmaskiner kom. Intill museet ligger Rättarebostaden som erbjuder en vacker gårdsmiljö och ett trädgårdscafé, fullt med ekologisk fika och enkla rätter. All mat är närodlad. Menyn förändras ständigt, och innehåller färska grönsaker från Hjärtenholms trädgård och från lokala odlare. Om det känns lagom med en fikastund kan caféet erbjuda kaffe rostat i Kalmar i Småland, och flera andra roster.

Utställningar

Man har nyligen startat ett treårigt projekt på museet, med syfte att undersöka platsens historia och resurser. Det går också att se en utställning som visar Kronobergs jordbrukshistoria. Treårsprojektet ska satsa på aktuella frågor som hållbarhet och småskalig odling. Nicolas Hansson som är chef för Kulturparken Smålands publika avdelning har berättat att de kommer att hålla återkommande odlingsprojekt i anknytning till museet.

Tidigare har man också hållit konstutställningen ”Härlig är jorden” på museet, där man bjöd in sex konstnärer. Dessa kreatörer hade var och en sitt eget uttryckssätt, och ställde ut sina verk som var skapade efter temat ”Stad och land”.

Trädgårdar

Museet är öppet under våren och sommaren. På Hjärtenholms egen hemsida går det att se de trädgårdar och odlingar som just nu anläggs och arbetas på. Gamla gärdsgårdar omringar odlingarna som ligger mellan stora, åldriga träd. Hönor går runt och pickar bland de stora växterna. Trädgården bjuder också på många vackra blommor och en gammal kanon som ligger vid ett gräsfält. Fältet slås under sommartid och skapar en god doft av nyslaget hö. Det finns gott om sittplatser och ett lusthus där man kan sitta och andas in den friska luften från omgivande skog och mark.

Lie

Redskap i lantbruket

När man ska sköta ett lantbruk krävs det många olika sorters redskap, även manuella sådana. De har en lång historia och har också utvecklats till olika varianter som kan användas specifikt för olika ändamål.

Lie

Lie

Lien är ett jordbruksredskap som sköts manuellt och som används för slåtter av grödor och gräs. De grödor som slås med lien är främst olika sädesslag som havre, vete, råg och korn. Men lien används också för att slå vall som sedan används för att mata boskap. Lien har en enkel konstruktion och består av liebladet som är ett vasst blad, och orven som är ett längre träskaft. När man slår med lien låter man orven vila mot sin överarm. Liens blad kan ha olika utformning beroende på vilken typ av slåtter som ska ske.

Räfsa

Räfsa

Räfsa användes i jordbruket för att samla ihop hö och halm. Äldre varianter av räfsor framställdes av olika träslag, där träpinnar tappats in. Det fanns tre huvudtyper vad gäller räfsor. Den första sortens räfsa hade huvudet stadgat med hjälp av stödpinnar som satts på var sin sida om skaftet. Denna räfssort fanns runt år 1900 i Blekinge, Skåne och Gotland. En annan typ av räfsa framställdes genom att huvudet klövs och räfshuvudet tappades in i båda delarna. Den sorten fanns i Götalandskapen. Slutligen fanns en enklare form av räfsa där huvudet tappades direkt in i skaftet. Den förekom i övriga Sverige men saknades i södra delen av landet.

Yxa

Yxa

Yxor är grova huggredskap bestående av ett yxhuvud med åtminstone en egg som är gjord i sten eller metall. Skaftet är böjt. Yxan är ett multiverktyg som människan har brukat på många olika områden, inom skogs- och jordbruket, slakt, hantverk, krigsvapen och som symbol. Skaftet på yxan brukar vara tillverkat i hårda träslag. Bland dessa finns bok, alm, ask, hickory och björk.

Lantbruksmuseet i Alnarp

Lantbruksmuseet i Alnarp

Lantbruksmuseet i Alnarp håller upp en spegel mot utvecklingen i lantbruket från år 1700 och framåt. Utvecklingen under närmare två hundra år visas med olika föremål, filmer, bilder och en föremålsdatabas.

Lantbruksmuseet i Alnarp

Historia

I Malmö hölls Baltiska utställningen år 1914. Innan den öppnades höll man ett jubileumslantbruksmöte på samma plats. De skånska hushållningssällskapen kunde fira hundraårsjubileum detta år, vilket var den bakomliggande orsaken till mötet. Man hade här en historisk paviljong med föremål från 1700- och 1800-talet. Dessa visades under Baltiska utställningen. När utställningen var över donerades majoriteten av föremålen till Alnarp. Den bakomliggande arkitekten var Alfred Arwidius. Museet var färdigbyggt år 1916.

Iveltraktorn

Iveltraktorn är en känd lantbruksmaskin som går att beskåda på Alnarps museum. Den är ett av de få bevarade exemplaren, sammanlagt sju till antalet av världens äldsta traktorer försedda med förbränningsmotor. Övriga exemplar går att finna i Zimbabwe, England och Australien. Traktorn är döpt efter Ivelån, som ringlar genom Biggleswade, en ort norr om London. Det var här traktorn byggdes. A. Paulsson & Co importerade därefter traktorn till Eslöv. År 1911 fick traktorn motorfel när den skulle provköras vid en uppvisning i närheten av Örebro. Traktorn reparerades och bjöds återigen ut till försäljning, men ingen ville köpa den. Den renoverades återigen på sjuttiotalet och efter många år av stillastående var den igång igen år 2005. Två år efter detta användes den för plöjning på Alnarps museum. På museet kan man också se många äldre plogar och harvar som är i full skala.

Andra maskiner på museet

En tidig mjölkningsmaskin som fungerar enligt tryckprincipen visas på museet. Maskinen heter Crees Lactator och framställdes 1881. Det var Gustaf de Laval som köpte in den till sin experimentverkstad. På museet går det också att se en ostpress och en ostform från 1837. Sveriges första skördetröska visas, den så kallade Axelvoldströskan. Den importerades från USA år 1928 och användes sedan fram till 1958. Året därefter donerades den till museet.

Maskiner i jordbruket

Lantbruksmaskiner från förr

De maskiner som man brukar använda i jordbruket har ett gemensamt samlingsnamn, de kallas för jordbruksmaskiner. De används för olika ändamål som foderberedning och jordbearbetning. När den industriella revolutionen kom kunde man övergå från att använda händerna för att skörda spannmål till att bruka jordbruksmaskiner som var mycket mer effektiva och arbetsbesparande. När tekniken har gått framåt har jordbruket kunnat effektiviseras. Detta kan man se i samlingarna på olika lantbruksmuseer.

Maskiner i jordbruket

Maskiner i jordbruket

I slutet av 1800-talet kom de första traktorerna som drevs av ånga. Under 1900-talet var självgående traktorer ovanliga, bönderna brukade oftast använda häst för att dra jordbruksmaskinerna. År 1902 kom den första bensindrivna traktorn i England. Modellen importerades till Sverige år 1905 och visades vid en plöjning inför publik.

Även skördetröskan har sin historia. Det var under sommaren 1936 som skördetröskan visades upp den allra första gången i Europa. En maskin dragen av en traktor presenterades av August Claas på en tysk gård. Maskinen gick korsvis över fälten och aktiviteten resulterade i spannmål som sedan transporterades iväg i säckar. Tröskan utför ett arbete som tidigare krävde stora arbetsinsatser på gården och på fältet. Tröskan rör sig över fältet, utför tröskandet utan större spill och samlar sedan ihop spannmålen. Det hela är en storskalig och snabb process.

Det har funnits skördetröskor i USA sedan 1920-talet, men dessa blev inte framgångsrika i Europa. Det berodde på att dessa amerikanska maskiner inte klarade av den europeiska grödan, som ofta låg ner och var alltför kompakt. De var byggda för att klara av skörd under enklare premisser. Men August Claas och hans bröder trodde ändå att skördetröskor skulle bli framgångsrika även i Europa. År 1953 kom den första skördetröskan som var självgående, den hade en inbyggd motor. Detta tröskningssystem blev mer och mer populärt. Under de årtionden som följde kom skördetröskor som var utvecklade för alla sorters spannmål och klimat.

Sveriges Lantbruksmuseum

Sveriges Lantbruksmuseum

I Sverige finns många olika lantbruksmuseer att besöka. Ett av dessa är Sveriges Lantbruksmuseum, som är en avdelning i Nordiska museet. Man kan hitta museet om man besöker Julita gård som ligger i Södermanland.

Sveriges Lantbruksmuseum

Historia

På 1800-talet drev den kungliga skogs- och lantbruksakademien ett lantbruksmuseum. Museet flyttades år 1904 till nya lokaler intill Frescati, i en byggnad som idag används som restaurang. Museet stängdes år 1965 och de samlingar man då hade gavs till Nordiska museet. Ända sedan starten 1873 hade Nordiska museet samlat på sig lantbruksföremål. Man samlade i första hand på äldre allmogekultur med en etnografisk synvinkel. Den tidigare nämnda akademien var mer inriktad på den tekniska utvecklingen. Därmed kom de två samlingarna att komplettera varandra. Detta skapade en av världens mest kompletta samlingar vad gäller lantbrukshistoria.

Ny placering på Julita gård

Museet flyttades senare till Julita gård, som är en museiherrgård ägd av Nordiska museet. Stora delar av museet blev klart under sjuttio- och åttiotalet, men en stor utställningshall som först planerats blev inte realiserad. Beslut togs att i stället färdigställa museet i etapper. Lantbruksmuseet blev på Julita gård integrerad med gårdens jordbruk, dess historia, och de samlingar med historiskt växtmaterial som fanns i herrgårdsparken. En första utställning invigdes i augusti månad år 1990. Anläggningen fick namnet ”Julita Gårds och Museer” för att visa på hur det levande landskapet samspelade med museiverksamheten. Julita blev då friare i förhållande till Nordiska museet, och var i ett antal år från 1988 fristående under dess nämnd. Längre fram blev Julita gård en avdelning på Nordiska museet i stället.

Djurhållningen som hade ägt rum i det gamla ladugårdskomplexet från slutet av 1800-talet fick upphöra när djurskyddslagen infördes år 1988. Man byggde då en ny ladugård för att utföra arrendejordbruk och de tidigare byggnaderna ändrades om till utställningslokaler. En ny invigning av Sveriges lantbruksmuseum ägde rum i juli 1998.

Historik över Lantbruksmuséet Ljusfallshammar

Lantbruksmuséet Ljusfallshammar

Historik över Lantbruksmuséet Ljusfallshammar

Historik över Lantbruksmuséet Ljusfallshammar

Lantbruksmuseet Ljusfallshammar har tillkommit i två utvecklingsfaser. Den första delen började byggas 1991, vilken består av två utställningshallar om ca 12 gånger 30 meter vardera, ett såghus och en samlingslokal.

Initiativtagare till uppförandet av ett skogs-och lantbruksmuseum i Ljusfallshammar var Karl Hellmark från grannorten Tjällmo. Han hade under många år samlat föremål från östgötska landsbygden och hans strävan var att kunna visa, för andra människor och kanske framför allt för kommande generationer, hur utvecklingen på landsbygden gått till.

För att kunna göra detta behövdes ordentliga utställningslokaler, något som Karl Hellmark jobbade hårt för att åstadkomma. Efter många vedermödor fick han möjlighet att genomföra sina drömmar, dock inte på i sin hemort utan i Ljusfallshammar.

Muséets namn var från början Tjällmo-Hällestad Skogs-och Lantbruksmuseum. Bakgrunden till det namnet är att Karl Hellmark länge strävade efter att skapa ett museum på sin hemort Tjällmo i Motala kommun. När detta av flera anledningar inte lyckades och museet istället kunde byggas i Ljusfallshammar, som ligger i Hällestad socken Finspångs kommun, låg det nära till hands att i namnet innefatta båda socknarna, ”Tjällmo-Hällestad”.

Numera är museets registrerade namn: Lantbruksmuseet Ljusfallshammar

I augusti 1993 invigdes den första delen av Lantbruksmuseet, som vi kallar Hellmarkmuseum. Flaggan var i topp och många människor var församlade.

År 2003 fick museet möjlighet att disponera en större samling med många historiska föremål. Ägare till denna stora samling var Karl-Harry Nilsson från Björnö i Motala kommun.

Samlingen innehåller förutom skogs- och lantbruksföremål ett stort antal föremål från lantbrukets hushåll och dessutom från ett flertal hantverkare.

För att kunna härbärgera och visa den nya samlingen tillsammans med de gamla föremålen byggdes en utställningshall på hela 23 gånger 60 meter. Runt hallen löper en läktare, där det finns olika miljöer uppbyggda med väggar emellan.

På försommaren 2005 invigdes museet, som nu hade en utställningsyta överstigande 3000 kvm, av landshövding Björn Eriksson.

Under senare delen av 2006 och början på 2007 var verksamheten låg p.g.a ekonomiska problem, bl.a saknades en fungerande styrelse.

På sommaren 2007 tog en ny styrelse över och lyckades få igång verksamheten och hålla museet öppet över sommaren, samt i oktober anordna en temadag med namnet ”Äpplets Dag”tillsammans med Ljusfallshammars Byaråd. En ny hemsida med info om museet har sett dagens ljus.

Under 2008 monterades 34 fönster runt stora hallen för att få en luftigare miljö. Uppsnyggnings- och planeringsarbeten gjordes på hela yttre området. Halva golvytan i stora hallen belades med finkornigt grusmaterial samt viss del med cementplattor för att få en serveringsyta. Elnätet förbättratrades och taket har setts över.

En förrådsdel med golv byggdes i stora hallens oinredda del. Här monterades även en dubbelport av plåt.

Under 2009 glasades montrarna på övervåningen i stora hallen. Golvet belades med 0–6 mm:s grus för att få en trevligare och mera lätthanterlig yta. Vattenprover från den egna brunnen godkändes. Ett antal skänkta stockar sågades upp till plank och brädor. En provgrop grävdes för avloppsinfiltration, efter anmodan från kommunens Miljö-och Hälsoskyddskontor. Samtliga utställningar på stora hallens övervåning har grundligt gåtts igenom och byggts upp på ett informativt sätt. En brygga till den närbelägna sjön är tillverkad och ilagd tillsammans med en iordninggjord båt.

Planeringen av en utställnings- och föreläsningslokal samt köksdel på tillsammans 125 m2 påbörjades.

Arbetet med att skapa en enda lista över samtliga förekommande föremål vid museet påbörjades målinriktat. Till varje inventarienummer kopplas intressanta fakta, historik och bilder, som visas då man söker på ett visst inventarienummer.

Museet har under året upplevt en tillströmning av historiska och intressanta föremål från engagerade och vänliga människor. Föremålens art varierar stort. Några exempel är radioapparater, verktyg, informativa böcker, en s.k oxvandring, en rikthyvel, som tillverkats av Ljusfallshammars Fabriksaktiebolag, läromedel från skolor, kyrkbänkar från Hällestad. Museet har under året haft en egen broschyr i form av ett vikt färgkopierat A4-blad och på turistkartan över Finspångs kommun har museet funnits med.

Museiföreningen har under året deltagit i ett turistsamordnande utvecklingsarbete i Finspångs kommuns regi som även är knutet till Östsvenska turistrådet. Hemsidan hade vid årsskiftet 11 sidor.

Under 2010 kom arbetet med samlingslokalen glädjande långt.

Väggarna är nu gipsade. Ett kraftigt bjälklag både för golvet och taket är klart.

Dörrar till toaletter och ut mot en blivande altan är skänkta och finns.

Timmer till bjälklaget samt furugolvet i samlingslokalen är skänkt av medlemmar. Plastmattan och lim till köksdelen (24 m2), samt spackel har skänkts av en färgfirma. En hantverkare har lagt köksgolvet utan kostnad.

Innertak är uppsatt. Vatten- och avloppsledningar inne i huset är installerade.

En stor del av en köksinredning har skänkts av en medlem.

Hittills har ca 56 000 kronor investerats i samlingslokalen.

Arbetet med att skapa en enda excellista över samtliga förekommande föremål vid museet har under året tagit fart och pågår nu målinriktat.

Listan innehåller ett antal föremålsgrupper med nummerserier och med plats för ett antal uppgifter, som ägare och donatorer. Till varje inventarienummer kopplas även intressanta fakta, historik och bilder, som visas då man söker på ett speciellt inventarienummer i datorn.

Ett arbete med att organisera guideverksamheten pågår. I arbetet ingår att lägga upp ett enhetligt program för större grupper. Häri ska ingå mottagande av gruppen med information om museet och något lite om orten och kommunen. Till detta kommer uppläggning av två genomtänkta guiderundor med lämpligt underlag. Guideunderlaget ska även kunna användas till att utbilda flera guider. För att fånga upp kunskap filmas berättande medlemmar.

Mätningsarbeten och förberedelser för iordningställande av avloppsanläggningen.

Plogning av snö så att museiområdet har varit öppet för biltrafik.

Uppsågning av stockar som skänkts till föreningen.

Snöskottning på flera av museets utsatta byggnader har utförts.

Framtagning och inköp av t-shirts och jackor med museets tryck för försäljning

Efter erbjudande från kommunen och ansökan från museiföreningen har museet haft två fast anställda personen via det s.k FAS 3 projektet. För museets del har det varit mycket värdefullt. Både hantverksmässiga behov och registerring av föremål har utförts.

Museet har under året upplevt en fortsatt tillströmning av historiska och intressanta föremål från engagerade och vänliga människor.

Bl.a. har ett tröskverk och div. andra museiföremål skänkts av Ingvar och Margareta Andersson i Båtstorp.

En samlare av motorsågar från Åby utanför Norrköping har fått byta en renoverad och uppmålad motorsåg mot en dubblett (i renoveringsbehov) från museets samlingar.

Den s.k. Karl-Harrysamlingen ägs numera av Karl-Harry Nilssons barn och barnbarn. Familjen har under året deltagit i och stöttat föreningens verksamhet på ett värdefullt sätt.

Hemsidan hade vid årsskiftet 15 sidor. Utveckling pågår kontinuerligt.

Vår webbmaster har konstaterat att hemsidan besökts av många museivänner runt om i Sverige och utlandet. Den har även medfört att antalet besöksgrupper ökat markant.

Under 2011 har den efterlängtade och så välbehövliga samlingslokalen tagits i drift. Nu återstår i stort sett enbart att färdigställa toaletterna samt lite ”mysbelysning” i form av lampetter.

En luftvärmepump typ Sverigepumpen har installerats av IMA Ljusfallshammar till ett mycket fördelaktigt pris.

Museets avloppsanläggning är iordningställd och godkänd. Utförda arbeten är nedläggning av avloppsledningar från cafeterians nya kök och toaletter till trekammarbrunnen, nedläggning av avloppsledningar från trekammarbrunnen till den nyanlagda infiltrationsbädden.

Elmätarskåpet är av Vattenfall flyttad från Museibyggnad 1 till en stolpe vid gamla sorteringsverket.

Matning av el är kompletterad med en jordkabel från elskåpet och till nya köksavdelningen. Den gamla matningen till museibyggnaderna 1,2,såghus samt garage kvarstår.

I samband med temadagen den 10 september ”Skogen Förr och Nu” genomgicks museets alla inventarier med skogsanknytning. Arbetet är mycket värdefullt vid uppbyggnad av en permanent utställning på samman tema.

Den stora tändkulemotorn av fabrikat KRIMO, som drar sågverket har köpts loss av Bo Karlsson och överlåtits till museet. Dessutom har Bosse gått igenom motorn som åter kunde driva sågen under temadagen den 10 september.

Genom markägarens försorg har en upprensning kring de odlingsrösen som finns norr om museets område skett. En gångstig från museets tomtmark till området är även uppröjd.

Arbetet med att skapa en enda lista över samtliga förekommande föremål vid museet pågår nu målinriktat.

Ett arbete med att bygga upp guide- och informationsunderlag pågår. För tillfället måste dock konstateras en viss svårighet att rekrytera tillräckligt många guider. Styrelsen siktar därför på att kraftigt utveckla och öka antalet informationstavlor, som bygger på guideunderlaget, längs ”utstakade färdvägar” Ett personligt mottagande av besöksgrupper kommer naturligtvis att kvarstå. Häri ingår information om museet och något om orten och kommunen.

Museet har haft en fast anställd person via det s.k FAS 3 projektet. Anställningen pågick fram till den 20 december då förordnandet gick ut. För museets del har det varit mycket värdefullt.

Under 2012 har den iordningställda café- och samlingslokalen använts flitigt och två av de tre toaletterna är nu inkopplade. Ett första steg med att vintersäkra vatten och avlopp är utfört. Bl.a. har isolerade vattenrör med värmekabel monterats. Området runt borrhålet för dricksvatten är vintersäkrat med hjälp av ett cementrör (ca 1 m i diameter), isolering och ett ordentligt cementlock. Hydroforen har flyttats in i handikapptoan. En djupvattenpump för dricksvatten har inköpts och monterats som ersättning för den som tidigare havererade.

En informativ permanent utställningen om ”Skogen” har byggts upp på läktarens bortre del i stora hallen

En utescen för olika slags uppträdande har byggts framför stora hallen.

Golvet över cafeteria och förråd är isolerat och spånskivor monterade.

Ett arkivrum har påbörjats över förrådet.

En smedja håller på att färdigställas i markplanet i stora hallen.

En mekanisk verkstad har påbörjats intill ovan nämnda smedja.

En röjsåg har inköpts för att kunna hålla snyggt på området.

En begagnad bil (Volkswagen Polo) har inköpts för att möjliggöra att ha Fas-3 anställda.

En beg. cyklon har inhandlats till sågen.

Ett större parti gipsskivor har inköpts för väggbeklädnad i nya övre hallen.

Ett arbete med att bygga upp föreningens guide- och informationsunderlag pågår kontinuerligt. Eftersom det är näst intill omöjligt hålla ihop grupper vid traditionell guidning har man under året arbetat med målsättningen att ha flera museivärdar, som cirkulerar bland besökarna, vilket har fungerat bra. Arbetet med att utveckla och öka antalet informationstavlor fortgår.

leanlantbruk

Lean Lantbruk

Välkommen till leanlantbruk.se!

Här på bloggen skriver vi om flera kända lantbruksmuseer i Sverige. Vi går också igenom olika redskap som används i jordbruket. Att gå till ett lantbruksmuseum är ett avkopplande sätt att lära sig mer om vår gemensamma historia. Vår livsmedelsförsörjning är en grundläggande del i ett tryggt och säkert samhälle. Därför är det bra att känna till hur vårt lantbruk har utvecklats till det vi alla är beroende av idag för att få mat på bordet. Vi är ett land som är beroende av import till stor del, men vi strävar efter att bli mer självförsörjande.

leanlantbruk

Information på bloggen

Vi beskriver olika lantbruksmuseer som går att besöka i Sverige. Lantbruksmuseet i Alnarp är ett av de mest kända. Där kan man bland annat se den kända Iveltraktorn. Det är en av de få kvarvarande exemplaren av de äldsta traktorerna i världen som har förbränningsmotor. Det går också att se en mjölkningsmaskin som har många år på nacken, den framställdes redan år 1881.

Du kan också läsa om Hjärtenholms lantbruksmuseum som har varit aktivt sedan 1972. Där är det främst lantbrukshistoria från Småland man kan beakta. Ett trädgårdscafé kompletterar museet och gör det till ett bra utflyktsmål för familjen. I anslutning till museet finns också flera odlingar, som nu är ett pågående treårsprojekt i Hjärtenholm. Här är det främst småskalig odling som kommer att praktiseras, med en hållbar profil.

Vi berättar också om hur Sveriges jordbruk har utvecklats genom historien. Vi har en lång historia av odling i vårt land. Ända sedan stenåldern har vi odlat jorden och haft boskap i Sverige. Med tiden kom nya uppfinningar som hjulet som gjorde det möjligt att använda kärra. När medeltiden var i antågande började man använda nya redskap, som plog, harv och slaga. Vi beskriver också till viss del hur jordbruket ser ut idag, vilket är en stor förändring jämfört med hur det har sett ut historiskt sett.